Varför sådan moralisk svaghet?

Radha Burnier

Man kan undra varför den största delen av mänskligheten är så moraliskt svag. Till och med välutbildade personer med god familjebakgrund faller för frestelser som inte ens borde vara någon frestelse för dem. Till exempel, när en grupp människor talar illa om någon, hur många har den moraliska styrkan att inte delta, och hur många vill försöka motverka sådant tomt prat? Inte många. De flesta är slöa vad de än tar sig för. Frestelse i form av maktbegär är mycket vanligt. Skötsamma och anständiga människor är kända för att ge efter för den för att nå en position med makt över andra — människor eller djur. Sedan ökar begäret efter makt och i kritiska situationer kan sådana människor göra fruktansvärda saker.

När det rådde totalt kaos på grund av orkanen i New Orleans och tusentals människor var fullständigt hjälplösa, rapporterade media att det förekom förstörelse och kriminalitet. Vad är det för människor som drabbas av sådana begär under omständigheter av yttersta misär och som drar fördel av människors hjälplöshet? Det är genom moralisk svaghet av det mest förkastliga slag som människor drivs till att tillåta sig en sådan demoralisering.

Frestelsen kommer inte utifrån, utan inifrån sinnet, som Oscar Wilde klargjorde när han sa: "Jag kan motstå allt utom frestelsen." Men vi kan i vårt inre växa i styrka och åstadkomma sådana vibrationer i våra kroppar att de står emot ovälkomna yttre krafter och göra oss trygga både moraliskt och andligt. Nästan varje dag attackeras våra fysiska kroppar av förorenade element och energier, som bilavgaser, virus och annat. Bara människor med god hälsa har tillräcklig kraft att motstå dem. På samma sätt är också de subtila kropparna (de esoteriska, astrala och mentala) utsatta för inverkan utifrån. Eftersom dessa kroppar genomtränger varandra och reagerar på varandra, berörs varje nivå av det som händer i de andra, vilket förklarar varför vrede kan vara orsak till magsår eller högt blodtryck och så vidare. Det görs experiment idag för att kartlägga globalt medvetande som kan bekräfta det som vi sedan länge känt till teosofiskt, att summan av rådande känslor och tankar i världen kan påverka olika människogrupper eller individer, stimulera dem till vänskaplighet eller illvilja, generositet eller ägandebegär. När en våg av känslor och storskaliga påtryckningar drabbar dem som är svaga, är de oförmögna att stå emot onda gärningar. Social historia visar att det är dolda emotionella krafter som får normalt sympatiska men svaga människor att acceptera eller delta i grymma, vulgära eller andra icke önskvärda handlingar.

Det finns också förhärskande krafter av mental rastlöshet som driver svaga sinnen in i förvirring och hindrar dem från att komma till ro. Eftersom det lägre medvetandet generellt sett hänger sig åt självtillräcklighet, kan till och med en låg position, en utmärkelse eller en titel av något slag få människor att tro att de är bättre än andra.

Vid Mästarens fötter förklarar klart i enkla ord att den astrala kroppen "fordrar att du ska bli vred, att du ska säga hårda ord, känna avundsjuka, vara girig" och så vidare, och "din tankekropp vill se sig själv i stolt avskildhet". Men vi är inte våra kroppar. När vi blir mer medvetna om detta får vi kraft till att sänka vibrationerna och begåvas med känslighet och omsorg för andra. Buddhas lära "Sluta att göra det onda. Lär att göra det goda", innebär att när en person ger efter för det onda, blir han därmed lätt likgiltig för det goda.

När vi känner oss viktiga och överlägsna, måste vi betänka vad det är som verkligen är stort. Kan den yttre personligheten någonsin vara stor? Sett ur andlig synvinkel är den stor när den utplånar sig själv och enbart blir ett instrument av högre andlig natur, som är inte individuell, inte min eller din, utan den universella kraften. Ljus på Vägen lär oss "Brinn av begär efter makt". Det kan man tycka är ett dåligt råd men det följs av förklaringen att den enda makt värd att begära är makten att synas som intet i människors ögon. Det krävs stor moralisk styrka för att nå det tillstånd i vilket man inte vill vara någonting och inte inbilla sig att man är någon.

I Mahatma Letters, talar man om "tusen och en furier" som pilgrimen måste bekämpa — fruktan, skepticism, förakt, avundsjuka och så vidare. I den buddhistiska traditionen kallas dessa furier för lidelser (fires), och är reducerade till vrede, begär och bedrägeri. Kanske kan de ytterligare reduceras och sammanfattas i ordet "begär" — begär efter makt, efter ägande och efter njutning. Dessa tre former av begär är den grund från vilken alla "under-begär" uppkommer. Så om det t ex finns ett begär, finns det också konkurrens, vrede, avund och så vidare. Maktbegär är ett av de mest ondskefulla, begär efter ägodelar och nöjen kan driva människor till att begå fasansfulla brott.

Så vi måste lära oss erforderliga sätt för att behålla vår inre integritet, vår sanna natur, och inte dras ner av de krafter som kommer från flera håll — inifrån och utifrån. Frestelser kommer i otaliga former, och det är vår uppgift att bygga upp en så oklanderlig renhet inom oss att vi naturligt — inte bara som en idé — svarar med kärlek i kraft, ägande och nöjen, och utvecklar känslighet och öppenhet mot det sanna och det goda.

Del av artikel i The Theosophist dec.2005

Övers. I-B Wiklund