Människan har i alla tider försökt förstå naturen omkring sig och den verklighet som vi lever i .Hon har även försökt förstå livet och dess problem och skapa något slags helhetsbild av det. Den primitiva människans bild av verkligheten för flera tusen år sedan var helt annorlunda än dagens människas.Men problemen är desamma. Att lära känna och förstå den verklighet vi lever i.
I den primitiva människans värld härskade naturandar, devor, demoner och olika gudar.Dagens människa har glömt gudarna och hennes verklighet speglas av konkurrens, nyttotänkande och världsligt liv.Vi tror alla att vi lever ett verkligt liv och var och en tror att deras bild av verkligheten är sann. Bara ett fåtal människor tvivlar på sin egen uppfattning av verkligheten, att den inte skulle motsvara den sanna verkligheten. Människan litar på sina egna iakttagelser och tankar så starkt att hon avvärjer alla påståenden om att hon inte skulle leva i verkligheten och att hennes bild inte skulle vara sann.För många är den materiella verkligheten den enda sanna. Det finns ingenting övernaturligt.
Vi alla har olika uppfattningar om vad som är verkligt och vad som
är sanning. Vi upplever verkligheten
på olika sätt även om det finns stora likheter i våra
upplevelser av den yttre verkligheten.Alla tror att den egna uppfattningen
av verkligheten är sann. Vår normala vardagliga verklighet som
vi ser omkring oss, är ”seende verklighet”. Vi brukar säga att jag
har sett med mina egna ögon, så det måste vara sant. Jag
såg själv. Så vi ifrågasätter inte det vi ser,
att det inte skulle vara sant. Men det finns många saker som vi ser,
som vi inte skulle tro är sant. Och det finns många saker som
vi inte ser som vi tror på, t.ex atomer, elektroner, kvarkar, änglar,
gudar osv. Den som är färgblind ser inte alla färger, även
om de existerar.
Det är ofta så att vi inte ser det vi ser. Utan vi ser det vi
söker, eller vill se.
Hur vi skall tolka det som vi ser, är en annan fråga. Vi tolkar
hela tiden det vi ser. Då ser vi inte det vi
ser. Vi ser bara vår uppfattning av det vi ser.Vår uppfattning
av verkligheten är något slags bild av verkligheten, en åskådning,
en helhetsuppfattning av det som vi tror är verkligt. En världsåskådning
är en helhetsuppfattning av kosmos och människans plats, ställning
och mening i den.
När jag talar om olika uppfattningar om verkligheten skulle jag kunna dela upp dem i religiösa och profana världsåskådningar, eller den relativa och den absoluta verkligheten. Den religiösa människans verklighet är annorlunda än den profana människans. Religionen har grunden för all existens i det gudomliga, den övernaturliga verkligheten bortom all materia. Den grundar sig i gudomliga uppenbarelser.För den profana människan existerar inte något gudomligt, övernaturligt.
Vår uppfattning av verkligheten är i stort sett formad av vetenskapen.
Men en rent naturvetenskaplig verklighetsuppfattning är omöjlig.
Människan har i alla tider haft en uppfattning av verkligheten som går
över vetenskapen. Hon har haft behov av att fylla tomma platser med
hjälp av fantasin och tron.Det är en del av människans väsen.Man
kan säga att dagens människans verklighetsuppfattning är mycket
påverkad av naturvetenskapen. Relativitetsteori, kvantfysiken, kvarkar
och strängar som är nya idéer om verkligheten.
Vetenskapen närmar sig mystiken, som är bortom logiska resonemang.Mystiker
har redan för tusentals år sedan upplevt en annan verklighet. Hinduismen
säger att tid och rum är en spegel genom vilken det absoluta speglar
sig själv.
Tid och rum
Buddhisterna menar att universum inte har någon synlig gräns och
ingen fattbar punkt i tiden när det har uppstått. De menar att
fast universum är begränsat av tid och rum, betyder det inte
att det är obegränsat, inte heller att det skulle vara både
begränsat och obegränsat Resonemanget är motsägelsefullt,
men de menar att tid och rum inte är skilda av medvetandet och de fakta
och fenomen, som medvetandet ser, utan en del av de förutsättningar
i vilka medvetandet ser och uppfattar saker och ting.Man kan gå hur
långt som hellst i universum ty överallt där vi går
följer medvetandet med.
En fysiker har en gång sagt: ”Alla dessa teorier och lagar som beskriver
företeelser i naturen
är skapelser av det mänskliga sinnet och de är bilder av verkligheten,
inte själva verkligheten.
På så sätt har de bekräftat mystikernas tankar om verkligheten
att: ”Alla våra förklaringar om
naturen är ofullständiga och de beskriver inte själva verkligheten
utan den som är skapad av sinnet ”
.
Hur bygger vi vår uppfattning av verkligheten? I stort sätt är
den formad av kunskap, tänkande, känslor och erfarenhet. Allt det
som vi har upplevt, läst och tänkt formar vår bild av verkligheten.
Jag tolkar allt som jag ser, tänker och upplever. Vi lever i sinnenas
värld. Vårt medvetande är fokuserat i sinnet, vi lever genom
tankar och känslor och minnet. Det är den världen vi lever
i. Den värden är förändringarnas värld. Allt förändras
här. Här finns ingenting bestående. Det är lidandets
värld som buddhisterna säger. Och som Jesus säger att här
har människosonen ingen plats att vila sitt huvud. Här kan vi inte
finna ro. Det är frestelsernas värld ,lidandets värld. Här
kan vi inte finna sanning. Den är bortom den här världen.
Vi lever i illusionernas värld.Och vi vet inte om det. Ändå
verkar de flesta människor trivas här, eftersom de inte söker
vägen ut.
Och kanske de inte ens vet att det finns andra världar.
Vår uppfattning av verkligheten är beroende av våra referensramar inom vilka vi tänker, känner och handlar. Vi väljer vår information, vad vi får utifrån och är beroende av våra referensramar. Då upplever vi aldrig verkligheten, därför att verkligheten är odelbar.Vi kan inte ta en del av verkligheten och säga att det här är sant och verkligt och det där inte är verkligt.Vi upplever inte verkligheten eftersom vi ”väljer” det som passar in i vår bild och uppfattning av verkligheten. Men det vi väljer är inte verkligt och sant.
Vår verklighet är ofta det vi är intresserade av, vad vi
tänker och gör. För den religiösa människan är
Gud verklig, för den profana är det inte så. För marxister
är livet en klasskamp och för buddhister allt är lidande.
För den som är intresserad av politik är allt politik och
för filosofen är allt filosofi. Vissa tankar är sanna och
vissa falska om de inte följer logiken.Jag tror att min uppfattning
av verkligheten är sannare än era, om ni inte tror samma sak som
jag.Om ni inte tror som jag, då är det inte verkligt för
mig. Så tänker vi.
Krishnamurti säger att bara det som existerar i vårt medvetande är verkligt. Tro och verklighet är olika saker. Tron leder till fängelse och upplevelse av verklighet är möjligt endast i frihet.Tro och verklighet har ingenting att göra med varandra, säger Krishnamurti.Själva processen i medvetandet är verklig, men inte dess innehåll, uppfattningar, tankar och känslor,de speglar inte verkligheten.Vi måste ha självkännedom. Utan självkännedom har vi inte någon verklig kunskap.
.
Vår uppfattning av verkligheten beror även på var vårt
medvetandet finns.När vi sover, hör vi inte ljud omkring oss, trots
att de finns där. Varför? Därför att medvetandet är
någon annanstans. Medvetandet tar inte emot vibrationer, eftersom sinnet
är aktivt på ett annat håll. Men örat hör dem.
Sinnet, medvetandet är vänt inåt och kan inte uppfatta ljud
utifrån.På samma sätt kan vi inte höra den inre rösten,
buddhi, intuitionen,om medvetandet är aktivt inom sinnet, i tankar och
känslor. Sinnet, medvetandet måste vara öppet, mottagligt
och stilla för att kunna uppfatta röster inifrån.Yoga är
förhindrandet av sinnets förändringar.
För att kunna förstå sanning, måste man blir fri från det kända, från den kunskap som vi har.Freedom from the known. För att förstå det som är totalt okänt och annorlunda måste vi lämna det kända,vår kunskap,våra tankar och uppfattningar osv. Våra tankar kretsar bara inom det kända.Så länge vi lever i illusioner och har falska föreställningar om verkligheten har vi inte möjlighet att komma vidare.
Vi ser även orsak och verkan som två olika saker. Men i själva
verket det är en och samma rörelse.
Men vi ser inte rörelsen, vi ser bara bilder av rörelsen.Verkan
finns i orsaken. Sinnet delar men verkligheten är en - inte två.Vi
ser även olika plan som olika verkligheter men det är samma verklighet
,bara olika grader. .
Vårt vanliga medvetande är beroende av motsatser eller olikheter.
För att kunna bli medveten om någonting, måste medvetandet
rymma mer än ett objekt. Flera objekt som kan skiljas från varandra
och därmed hålla tankelivet i aktiv rörelse.Verklighet kan
man inte uppleva på samma sätt som t.ex ett hus , en annan människa,
saker och ting. Därför att de är en del av naturen. Men verkligheten
och sanning inte är en del,
de är ett - inte två. Verkligheten kan upplevas bara som ett inre
varande en enhet som är motsatsen till mångfald. När
sinnet är stilla och mottagligt upphör hela det vanliga medvetandet
att existera..Om man kan begränsa sitt medvetande till en enda punkt,
där inga motsatser finns, ingen olikhet kan skärskiljas, så
kommer även denna sista punkt i medvetandet att försvinna.Därmed
utplånas hela det vanliga slaget av medvetande. I stället kommer
upp det mystiska medvetandet, enhetsupplevelsen.
Dagsmedvetandet eller så kallat rationell medvetande är i vanliga fall det enda medvetandetillstånd som vi känner till. Det är objektmedvetande. Där är vi medvetna om objekt i den yttre världen.Men det inre mystiska medvetandet är enhetsupplevelse. Den mystiska upplevelsen är inte subjektiv och inte heller objektiv. Det betyder att där inte finns orsak och verkan som mellan subjekt och objekt. Det kan förekomma i det dagliga livet men inte i den tracsendentala, den absoluta verkligheten .
När vi säger att Gud existerar, så kan vi inte säga
att Gud existerar på samma sätt som t.ex. ett berg, en bil
eller ett hus. När vi säger att ett hus eller ett berg finns existerar
det som ett objekt och är en del av naturen.
Men Gud, nirvana, brahman inte är en del av naturen. De överskrider
naturen, de är övernaturliga. Trancendent betyder att det är
över naturen, inte tillhör naturen. Gud existerar oberoende av naturen.
Sanning kan inte upplevas på samma sätt som man upplever saker och ting, som är utanför och skilda från oss. Den är inte ett ting.Sanning och verklighet är enhetsupplevelse. När slöjan försvinner från maya, där objektvärlden håller oss fången, då stiger vi till enheten och verkligheten och vet vad sanningen är. Sanning är bortom tid och rum. Men vi lever inom tid och rum. Därför är det omöjligt att uppleva sanning.
En gång frågade Buddha sin lärjunge:” Hur når man nirvana och blir fri från begäret?Lärjungen sa att först måste man göra så och så, och man måste öva sådana övningar.Buddha svarade att det är fel. För att kunna bli fri från begäret och nå nirvana, måste du veta hur du har blivit fångad av begäret. Frihet når man genom frigörelse från begäret - inte genom studier.Därför måste vi börja se vad som är orsaken till varför vi inte upplever och ser verkligeheten.Därför måste vi lära känna oss själva, vår verkliga och inre natur. Vad vi egentligen är. Se det som händer i vårt sinne när vi t.ex lyssnar på ett föredrag, vad det väcker inom oss och inte bara lyssna med intellektet utan även med hjärtat. Det skulle ge mer. Vad vi uppfattar är beroende på hur vi lyssnar. När vi lyssnar med hjärtat hör vi andra saker än, när vi lyssnar med intellektet.
Jag tror att vårt sökande ofta är för intellektuellt.
Den intellektuella förståelsen saknar känsloinnehåll.
Och först när vår förståelse har känsloinnehåll
börjar vi handla. Om vi upplever problem enbart intellektuellt, kommer
vi aldrig att göra något åt dem.
Vi pratar om livet, om livskänsla. Det är en känsla, inte en tanke. När människan lider och känner djup ångest, börjar hon handla för att övervinna lidandet.Vi uppfattar och beskriver livet med begrepp som tid och rum, som om livet skulle ta slut vid en viss tid och en viss punkt. Men i verkligheten är livet ändlöst. Livet är inte statiskt utan en dynamiskt helhet.
Även om vi tänker att livet utvecklas och har ett slutmål som t.ex att uppnå nirvana, tar livet ändå inte slut där därför att livet är ändlöst. Livet och döden är en process som pågår hela tiden, men sinnet har gjort problem av det. Intellektet har ställt döden vid slutet av livet. Därför kan sinnet inte fatta och se hela processen. Man måste ha ett annat medvetande för att förstå det.
Medvetandet finns överallt.Även i den minsta materian enligt
buddhismen. Medtandet finns först och sedan liv och form. Innerst
i människan är medvetandet och människans uppfattning om livet
och verkligheten bero på var medvetandet är fokuserat. För
att uppleva sanning, måste man bli medveten om sitt medvetande. Gå
bortom sinnet till det rena medvetandet.Sinnet är inte skapande utan
fragmentariskt Vårt tänkande och våra begrepp begränsar
vår upplevelse av verkligheten.
För att kunna uppleva sanning och verklighet måste vi förändras.
Vi måste eliminera det som hindrar vårt sinne att vara fritt från
alla hindren.Vi måste lära känna de lagar som styr vår
utveckling och bli fria från alla våra roller, sociala, religiösa,
psykiska, ideologiska förträngningar osv.
Vilken uppfattning vi får av livets händelser beror på
det mottagande sinnets tillstånd och omständigheter och graden
av medvetandets utveckling. För att kunna uppleva verklighet och sanning,
behövs uppriktighet, hängivenhet och urskillningsförmåga.
Man kan inte ”veta” vad sanning är. Man kan inte studera till sanning,
men man kan uppleva den.Utan moral kan vi inte heller uppleva sanningen. Ett
moraliskt, etiskt liv kan hjälpa oss att närma oss sanning.
Det behövs ett speciellt sinnestillstånd som samtidigt är
öppet, klart, uppriktigt och hängivet. För att komma till det
trancendentala fordras att man är utan illusioner - att man är
absolut sann.Att man är vaken ,koncentrerad, öppen och disciplinerad.
Intuitionen kan ge oss erfarenhet av att det finns någonting verkligt
bakom allt det som vi känner till.
Intuitionen förstår och ser, filosofin förklarar och analyserar
denna verklighet. Men symboler och bilder
kanske bättre beskriver denna verklighet och sanning. Intuition är
kunskap som kommer upp från djupet av människans inre och den
får man genom att låta medvetandet växa. Ju mer människan
är rotad i anden, desto mer får hon intuitiv kunskap om verkligheten.
Förnuftet är bara en del av människans liv och det måste
kompletteras med intuitionen för att vi skall kunna leva ett helt liv.Om
intuitionen inte påverkar vårt liv, blir det ofullkomligt.Om
vi utvecklar medvetandet så att vi kommer till ett högre plan
och till en annan dimension kan vi uppleva verklighet och sanning och leva
ett helt liv.Sanningen och himmelriket finns inom oss. Om vi inte hör
sanningens röst inom oss,hör vi den inte heller någon annanstans.
Vi har alla den gudomliga gnistan inom oss.Vi måste väcka den
och göra den levande.Vi skulle kunna hela oss själva genom att
vara sanna, ärliga och öppna, ha uthållighet och viljan att
växa.
Vi måste förena både det maskulina förnuftet och
den feminina intuitionen för att bli hela människor.
Som Dan Brown framhåller i sin bok Da Vincikoden finner vi Graal inom
oss när vi förenar det maskulina och det feminina. Svärdet
står för allt det manliga och det motsatta tecknet är kalken,
som står för det kvinnliga. Svärdet och kalken sammansmältar
till ett, Davidsstjärnan, den perfekta föreningen av det manliga
och det kvinnliga. Salomons sigill som markerar det allra heligaste
där man ansåg att den manliga och den kvinliga guden Jahve och
Shehina fanns.